• Diarienummer:
  • Beslutsdatum: 1999-08-10
  • Beslutsfattare: Rektor
  • Dokumenttyp: Riktlinje

Orginaldokumentet i sin helhet återfinns i universitetets diarium.

Benämning av byggnader och lokaler

Innehåll:

Bygger på beslut 1988-02-15 och 1990-02-16.

1. Vem beslutar?

Vid olika tillfällen har universitetet velat hedra någon forskare eller donator genom att uppkalla ett visst laboratorium eller annan lokal efter denne. Det finns anledning understryka, att en sådan hedersbevisning är en universitets gemensamma angelägenhet, även om en viss institution är mer berörd än andra. Därför skall också beslut om att uppkalla en sal, ett bibliotek, ett laboratorium eller annan lokal eller byggnad efter någon forskare eller donator fattas av rektor.

2. Språklig utformning

På uppdrag av dåvarande rektorsämbetet analyserade professor Lennart Elmevik i samråd med professor Mats Thelander frågor om språklig utformning av benämning av vissa byggnader och lokaler. I en promemoria om namnen på vissa byggnader vid Uppsala universitet (PM 1987-11-16) sammanfattades analysen med förslag till lösning av namnproblemet.

Lennart Elmevik anförde bl a: att följande tre kriterier bör vara vägledande:

1) konsekvens inom universitetet;

2) korrekthet inte bara strikt formellt utan även med hänsyn till det levande språkbruket;

3) [strävan efter] smidighet i den dagliga användningen.

Om det första kriteriet skall anses kräva tydligt markerad bestämd form har man att välja på typerna Biomedicinska centret (eller centrumet), Humanistisk-samhällsvetenskapliga centret (eller centurmet) och Centret för biomedicin (eller Centrumet). Av formerna Centret och centrumet rekommenderade han - trots ordningsföljden mellan dem i SAOL - den förstnämnda.

Väljer man däremot att ansluta till en nyare namngivningsprincip, med formellt sett omarkerad men ändå för tanken bestämd form av centrum, får man Biomedicinskt centrum (ev. Biomedicincentrum) etc eller Centrum för biomedicin etc (jfr Centrum för barnkunskap osv).

Om man vill ändra så litet som möjligt på redan givna namn kan man välja dessa former: Uppsala biomedicinska centrum (som det alltså sedan några år tillbaka står i universitetskatalogen och Matematiskt-informationsteknologiskt centrum. I fallet BMC gör man då ett avsteg från huvudregeln genom att namnet inleds med Uppsala , men detta offer tycks mig böra betraktas som tämligen ringa.

Av typerna Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum (där bokstäverna i fetstil bör vara gemena och inte som i t ex universitetskatalogen och på skyltar i HSC versaler) och Centrum för barnkunskap är den sistnämnda till numerären dominerande. Detta kunde synas vara ett skäl att för enhetlighetens skull förorda Centrum för biomedicin och Centrum för humaniora och samhällsvetenskap. Jag ser dock personligen en fördel med att skilja de båda typerna åt med hänsyn till funktionen: den förra används vid namn på hela byggnader, den senare med syftning på centrumbildningar där namnet inte har något avseende på själva lokaliteterna.

Det tredje ovan uppställda kriteriet, strävan efter smidighet i den dagliga användningen av namnet, kan enligt min mening knappast tillgodoses på annat sätt än att man vid sidan av de officiella namnen skapar kortare benämningar av typen Biomedicum (som det också står t ex på skylten vid busshållplatsen vid BMC).


Beslut

Med stöd i professor Elmeviks utredning beslutade rektorsämbetet 1988-02-15:

att förorda namnformen Uppsala biomedicinska centrum med här angiven stavning vad gäller versaler och gemena och med förkortningarna BMC alt Biomedicum,

att förorda namnformen Matematiskt-informationsteknologiskt centrum med här angiven stavning och med förkortningen MIC,

 att här förordade namnformer skall vara normgivande för benämningen på byggnader vid universitetet,

att till skillnad från byggnaders namn andra centrumbildningar vid universitetet skall ha namn typ Centrum för... som exempelvis Centrum för barnkunskap.

Detta beslut har i detta dokument efter redigering samordnats med ett senare beslut 1990-02-16, som återges i punkt 1 ovan.

Om dokumentet

Beslutsfattare

Rektor

Beslutsdatum

1999-08-10

Ansvarig organisation

Byggnadsavdelningen

Kategoriserat som

Lokaler

Dokumenttyp

Riktlinje